dit som en pannkaka, hem som en sol.

Märkligt. Börjar min femte månad på jobbet. Jag har alldeles perferka kollegor, timmarna rasar iväg, varje jobbpass känns kort och jag får mycket beröm av chef och kamrater. Men ändå går jag alltid dit med en känsla av oro, som en liten klump i magen. Varje gång. Men efter varje avslutat pass är jag alltid glad och känner att jag kunnat stanna kvar längre ifall det behövts. Märkligt och jobbigt. Ibland vill man vara så mycket till lags att det får gå ut över en själv istället. Jag är helt enkelt orolig över att någon (främst kollega) ska bli missnöjd och sådan har jag alltid varit.Men det kanske ger med sej, eller rättare sagt det kanske trappas ner till rimliga nivåer om sisådär ytterligare fem månader ;-)

Det finns en hundskrutt här på jorden som alltid är nöjd med sin matte, oavsett :D och det är nog hundarna ensamma om.

Idag jobbade jag 8h på morgonen/fm. Julle var hemma med mor&far och fick sej en långprommenad runt orten. Fick rapporter om att han skött sej finfint. När jag var hemma var temperaturen riktigt hundvänlig så vi gick ut i skogen och drog några rejs här. Lite inkallningsnötande (som har haft uppehåll ett bra tag) som gick riktigt bra :D Han kan den där skitungen ;-) Imorgon väntar långis på morgonen och spår på kvällen!

Julius som en liten valp :) 11veckor och precis hemkommen - bästis <3



Ha det bra!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0