det här ÄR julius.


Älskar't i bott. Sinnesstämningen när han gör den här manövern. Underbart gullkelig kombinerat med tjuvbusig. Älskade guldunge <3

Två dagar har jag tappar humöret och låtit det gå ut över Julius. För första gången på över 8veckor. Trodde jag kommit över den delen och att jag kunde behärska mej, men tydligen inte. Såå jävla besviken på mejsjälv att det finns inte, hur i hela helvette..

Första gången igår när vi stod i korridoren och väntade. En till hund anländer varvid jag ska ta med min Julle för att ställa mej lite längre inåt. Den andra hunden vill intensivt till Julle samtidigt som golvt är ruskigt halkigt. Julle vill inte följa med, utan visar stort intresse för den andra hunden. I ALLA sånna situationer vet jag så förbannat väl vad som är bäst att göra. Endera vänta ut kontakt och klicka-belöna, eller i som denna situation passat bäst att locka med honom bara. Helt odramatiskt! Men i stället tar kräket till mejsjälv tag i kopplet och släpar gossen på det hala golvet hela vägen bort till änden. Julle frustration växer och går (såklart) över i en jävla massa skall. Däreftet slänger jag ur mej ett riktigt fult ord. Låg vaken och vred mig hela natten, hur fasen kunde jag säga det ordet till den som ställer upp för mej mest på detta jordklot.

Som om det var nog. I morse på morgonprommenaden. En katt i sikte och tre ungar som cyklar förbi oss och ropar: hej Julle. Ingenting har inte skulle klara av, han är riktigt stabil i många situationer. Men han blev lite ofokuserad, katter är fortfarande en träningssak för oss, men att passera dom ens lösa är något problem. I alla fall börjar min irritation där. 50m längre fram hittar han någoting ätbart på marken, och istället för att fråga som vi tränat på i mängder slänger han sej fram och börjar sluska. Där tappade jag allt i vad behärskning betyder. Blev bara allämnnt grinig och släpade med mej gossen, slet med honom när han stannade för att undra vad fasen jag ville oså. Han märkte min irritation så jädra väl. Stackars älskade gosse!

Inte för att jag egentligen gör någonting mot Julle, men bara att jag ens blir frustrerad på HONOM gör mej så oerhört besviken. Jag vet såå väl att allt han gör "fel" beror på mej. Alla ofog beror på att jag lärt honom fel/inte lärt honom rätt. Jag veet det.
De senaste två veckorna med plugget och dessutom ett hjärtskärande besked om världens bästa pappa har tagit kål på mej, jag hoppas det är vad som spökar!!!

Kursen igår, sista tillfället. Gick kalasbra och var verkligen jättegivande när det gäller framförallt att hålla fast saker. Nu kör vi hårt med det :)
Gubben skötte sig fint, slappnade av bra, och jobbade med lagom energi när det var hans tur. Bästisen!
Sorgligt att vi numer inte har något på tisdagar :( riktigt riktigt sorgligt. Jag känner verkligen att vi kommit låångt framåt i vår träning. Frustrationsskall exsiseterar knappt längre och smart har han blivit också. Förhoppningsvis har även jag blivit lite bättre :D Den bästa kursen vi någonsin gått! Tack Sara.

Idag började vi dagen med några pass hålla fast/sitt fint. Sitt fint är klockrent nu, han sitter enkelt i 10s, men där försöker jag lära honom ett frikommando. Det går sådär just nu, jag ska traggla vidare.
Hålla fast gick hur bra som helst förut. Jag kunde hålla i leksaken, han höll ett fast grepp och drog bakåt, jag släppte leksaken i någon sekund, tog tag i den igen och drog medan Julle fortfarande höll fast den. Kalas :D Det här kan bli bra tror jag!!!

En långis i skogen har vi gått också. Den kändes inte speciellt bra faktiskt. Någon konstig känsla mellan oss, kanske från morgonens händelse. Men 7st inkallningar, alla hur klockrena som helst och en hund som slet och slängde i leksakerna som en gnu. Så på något sätt var vi ändå ett team. Men att fråga om saker fanns inte idag. Inte ens hemma när han hade torkat pälsen och väntade på att få springa och kika i matskålen som vanligt. Inte ens när jag satt framför honom hemma i vår hall, det tog säkert över en minut.
Jag skyller mejsjälv. Vissa dagar är kaputta och idag var ingen klockren sådan.

Nu väntar lite kvällsträning, senare ska vi sjunka ihop i mattes säng och gosa.
Jag älskar dej gubben!

Har ni kommit hit ner är ni fasen bra ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0