Julius växer, massor!
Varning för inläg med skryttendenser!
Det var alldeles toppen att mötas av universums gladaste guldgosse på busstationen igår natt. Någon ledning var nämligen fel, så vi fick sitta i Hallsberg i massa timmar och invänta buss. Vi blev något senare än beräknat med andra ord.. Bara efter någon dag, i det här fallet mindre än ett dygn utan hund gör att det känns overkligt att komma hem till en. Att se hunden ligga i sängen och sova, att borra in händerna och ansiktet i pälsen känns på något vis så overkligt när man varitutan det en stund - konstigt!
Dagen som gick i solens tecken började med en prommis i skogen på morgonen. Det var olidligt hett, inte minst för gossen vilket yttrade sig tydligt.. Därefter bar det av mot jobbet för ett kortkort inryckar-pass. Julius följde med på tåget och spatserade med genom halva stan för att passas av bror några timmar. Tågresan gick för övrigt kanonbra. Jag tycker mej se en mer och mer avslappnad hund ju mer vi åker. Att sitta tyst och lugnt vid mattes ben är verkligen ingen konst, men lite flåsande kan vara svårt att låta bli om tåget gungar alltför mycket.
Efter jobbet, på tåget igen vidare mot K-hamn bhk för träning tillsammans med Linnéa, Linus och Maggan :D Bror mötte upp mig och kom spatserande med en hund i en sele som satt så fel den någonsin kan sitta , haha! Även denna tågresa gick jättebra, inklusive att prommenera fint brevid matte bland stissigt folk och uppspelta hundar. Väl på bhk började vi med en lång fika, ingen var värst sugen på träning i hettan egentligen. Men efter lite småkör med fint resultat begav vi oss istället mot agilityplanen. Linnéa var tvungen och visa upp Teja, som jag hört berättat var såå duktig. Och snacka om att jag tappade hakan! Jag visste inte att hon kunde springa så fort, och slita så hårt - det var så galet härligt att se. Även Vilda och Toby imponerade verkligen :D Vilka agilityshelties!!
Räcersnabba Teja :)
Julle kunde ju inte sitta på avbytarbänken heller. Så jag lattjade ut på banan med en tennisboll i handen.
Jag kan börja med att berätta om sommaren 2009 då gossen och jag var med i en ungdomsgrupp i agility. Jädrar anåda vad vi slet hela gänget för att få Julle över Aet och genom tunneln. Det är i princis vad jag minns från den träningsgruppen, hur hela gänget lockade och pockade på skitungen som totalvägrade, innan det efter flera flera träningstillfällen släppte.
Till dagens megastora förvåning kan jag tala om att han utan minsta lilla tveksamheter sprang genom böjd tunnel, däcket som istället var en vanligt bildäck ungefär, sprang över Aet och balanshindret (eller vad det nu hette). Han chockade mej något enormt med sitt självförtroende och med sitt driv. Det råder ingen tvekan om att detta är något som gossen gillar, till skillnad från mycket annat, med vissa undantag ;) Jag går fortfarande och funderar på vad tusan som kan ha hänt med honom. Linnéa tror att våra "nya" träningmetoder i jmf med förra gågnen vi tränade agility (2009) gjort att han förstår sig på mig och mitt tänk bättre - kan det vara så tro, i så fall blir jag väldigt glad.. :D
Även tågresorna hem gick kanonfint, och det känns som en till stor framtida goldenpojk på tåget inte kommer bli några problem att hantera när den förste redan sköter sej så underbart :D
God natt!
Dagen som gick i solens tecken började med en prommis i skogen på morgonen. Det var olidligt hett, inte minst för gossen vilket yttrade sig tydligt.. Därefter bar det av mot jobbet för ett kortkort inryckar-pass. Julius följde med på tåget och spatserade med genom halva stan för att passas av bror några timmar. Tågresan gick för övrigt kanonbra. Jag tycker mej se en mer och mer avslappnad hund ju mer vi åker. Att sitta tyst och lugnt vid mattes ben är verkligen ingen konst, men lite flåsande kan vara svårt att låta bli om tåget gungar alltför mycket.
Efter jobbet, på tåget igen vidare mot K-hamn bhk för träning tillsammans med Linnéa, Linus och Maggan :D Bror mötte upp mig och kom spatserande med en hund i en sele som satt så fel den någonsin kan sitta , haha! Även denna tågresa gick jättebra, inklusive att prommenera fint brevid matte bland stissigt folk och uppspelta hundar. Väl på bhk började vi med en lång fika, ingen var värst sugen på träning i hettan egentligen. Men efter lite småkör med fint resultat begav vi oss istället mot agilityplanen. Linnéa var tvungen och visa upp Teja, som jag hört berättat var såå duktig. Och snacka om att jag tappade hakan! Jag visste inte att hon kunde springa så fort, och slita så hårt - det var så galet härligt att se. Även Vilda och Toby imponerade verkligen :D Vilka agilityshelties!!
Räcersnabba Teja :)
Julle kunde ju inte sitta på avbytarbänken heller. Så jag lattjade ut på banan med en tennisboll i handen.
Jag kan börja med att berätta om sommaren 2009 då gossen och jag var med i en ungdomsgrupp i agility. Jädrar anåda vad vi slet hela gänget för att få Julle över Aet och genom tunneln. Det är i princis vad jag minns från den träningsgruppen, hur hela gänget lockade och pockade på skitungen som totalvägrade, innan det efter flera flera träningstillfällen släppte.
Till dagens megastora förvåning kan jag tala om att han utan minsta lilla tveksamheter sprang genom böjd tunnel, däcket som istället var en vanligt bildäck ungefär, sprang över Aet och balanshindret (eller vad det nu hette). Han chockade mej något enormt med sitt självförtroende och med sitt driv. Det råder ingen tvekan om att detta är något som gossen gillar, till skillnad från mycket annat, med vissa undantag ;) Jag går fortfarande och funderar på vad tusan som kan ha hänt med honom. Linnéa tror att våra "nya" träningmetoder i jmf med förra gågnen vi tränade agility (2009) gjort att han förstår sig på mig och mitt tänk bättre - kan det vara så tro, i så fall blir jag väldigt glad.. :D
Även tågresorna hem gick kanonfint, och det känns som en till stor framtida goldenpojk på tåget inte kommer bli några problem att hantera när den förste redan sköter sej så underbart :D
God natt!
Kommentarer
Postat av: Sofie
Duktiga Julle minnsann!:D
Trackback
